För att förstärka framtida pensioner föreslår Stockholms Handelskammare en reform som skulle ge medelinkomsttagaren 2,3 miljoner kronor extra i pensionskuvertet efter 45 år på arbetsmarknaden.
I rapporten ”Stärkta pensioner för ett starkare Sverige” visas hur människors pensioner skulle påverkas om 0,5 procentenheter av den allmänna löneavgiften i varje budgetproposition under en mandatperiod öronmärktes till den anställdes individuellt placeringsbara premiepension. Efter fyra år skulle alltså 2 procentenheter av den allmänna löneavgiften, motsvarande 40 miljarder kronor, årligen överföras till pensionssparande. När reformen är fullt utbyggd skulle en genomsnittlig löntagare, med en månatlig bruttolön på 36 000, få ytterligare cirka 700 kronor i månaden att investera på sitt PPM-konto.
Analys- och teknikkonsultföretaget WSP har för Stockholms Handelskammares räkning granskat hur förändringen skulle påverka den anställdes pension. Beräknat på scenarier där den årliga reala värdeutvecklingen är 5, 7 eller 9 procent skulle kompensationsgraden, alltså pensionens storlek i förhållande till lönen, öka med 7, 12 respektive 21 procentenheter för den som fyller 20 år 2026 och går i pension 45 år senare, år 2071. Det är markant ökningar jämfört befintliga nivåer, där dagens pensionärer kan räkna med en kompensationsgrad på 60 procent.
I genomsnitt skulle reformen innebära 1,4 miljoner kronor mer i premiepensionskapital i den restriktiva beräkningen, 2,3 miljoner mer i mellanscenariot och hela 4 miljoner kronor extra i det positiva scenariot, utifrån dagens inkomstnivåer.
–Genom att allokera delar av den allmänna löneavgiften till ökade pensionsinbetalningar bygger varje löntagare, sakta men säkert, upp sitt pensionskapital med en tydlig koppling mellan arbete och framtida pensionsutfall, säger Stefan Westerberg, chefekonom, Stockholms Handelskammare.
Varje höjning skulle medföra ett bortfall i reformutrymmet med omkring 10 miljarder kronor. Kostnaden är dock liten om man har is i magen och ett långsiktigt perspektiv. Den årliga självfinansieringsgraden stiger successivt och mot slutet av 2080-talet, när pensionerna påverkas fullt ut av reformen, bedöms självfinansieringsgraden ligga mellan 50 och 120 procent, beroende på vilket antagande som görs kring avkastningen på pensionskapitalet.
–Det är både rimligt och rättvist att höja pensionerna för breda löntagargrupper om man samtidigt säkerställer att det är den egna ansträngningen under ett långt yrkesliv som syns i pensionskuvertet, säger Stefan Westerberg.
