Tre män har nyligen dömts till olika långa fängelsestraff för grova penningtvättsbrott och näringspenningtvätt genom så kallad Hawala-verksamhet. En 62-årig man dömdes till fem år och tio månaders fängelse, medan en 73-årig man fick fängelse i fyra år och åtta månader. En 53-årig man dömdes också till fängelse, men för en kortare period på två år och sex månader. En fjärde man som åtalades i ärendet frikändes.
Enligt polisen överfördes oredovisade pengar på över 200 miljoner kronor genom Hawala, en metod där pengar överförs mellan olika länder eller orter utan att de fysiskt förflyttas. I det aktuella fallet användes ett växlingskontor i centrala Malmö för att tvätta 76 miljoner kronor från narkotikaförsäljning. Dessa pengar överfördes sedan genom Hawala till olika platser.
Polisen betonar att företaget bakom växlingskontoret verkade som ett vanligt företag och hade en tillsynes korrekt bokföring. Företaget arbetade till och med med att utbilda sin personal för att motverka och upptäcka penningtvätt. Det var först när polisen började utreda grova narkotikabrott år 2020, där två av de dömda även var inblandade, som företagets verkliga verksamhet avslöjades.
Enligt domen bevisades det att de två äldre männen “uppsåtligen, tillsammans och i samförstånd med varandra och andra” begick grova penningtvättsbrott och näringspenningtvätt genom att ta emot cirka 76 miljoner kronor från narkotikabrott. Därefter genomförde de olika åtgärder för att dölja pengarnas ursprung eller främja möjligheterna för någon annan att dra nytta av pengarna eller dess värde.
Polisen påpekar att det var genom avlyssnade meddelanden på Encrochat, där de dömda männen chattade med en person som skickade ekonomiska sammanställningar till dem på begäran, som misstankar om penninghantering kopplad till narkotikaförsäljning uppstod.
Under rättegången framkom det också att de dömda männen bedrev en oredovisad och icke-registrerad hawalaverksamhet. Genom detta nätverk överfördes pengar mellan olika länder eller orter genom att beloppen kvittades mellan förmedlare. Ibland genomfördes också fysiska överföringar med hjälp av penningkurirer.
Vid en samordnad razzia i november 2020 genomfördes husrannsakningar på tre företagslokaler och de misstänktas bostäder. Beslag togs av över 100 IT-enheter, inklusive mobiltelefoner, surfplattor och datorer. Kontanter i olika valutor till ett värde av cirka 9,4 miljoner kronor hittades också, inklusive 1 miljon kronor i 1000-kronorssedlar i en kartong och 750 000 kronor i en avfallspåse på en klädhängare. Dessutom beslagtogs 3,1 miljoner kronor i kontanter och guld till ett värde av 1,5 miljon kronor i bankfack tillhörande de misstänktas anhöriga.
Polisen betonar att deras tillgång till omfattande övervakningsmaterial, inklusive kameraövervakning från växlingskontoret, var avgörande för utredningen. Genom att jämföra övervakningsfilmer med kassaregistret och hawalatransaktioner kunde de konstatera att det förekom oegentligheter.
Domen innebär även att över 12 miljoner kronor förverkas. Polisen understryker att detta ärende var resultatet av ett 2,5 år långt och omfattande utredningsarbete. För att förhindra liknande brottslighet i framtiden föreslås det att valutaväxlare bör regleras mer strikt, och att det ställs högre krav på deras riskbedömningar av kunder och rutiner för kundkännedom. Enligt polisen är det viktigt att reglerna efterlevs och att det finns tillräcklig kontroll i verksamheten, särskilt när det finns en högre risk för penningtvätt.
Info – så här fungerar hawalaverksamhet
En hawalaverksamhet är en informell penningöverföringsmetod som används främst i vissa delar av Asien, Mellanöstern, Afrika och andra regioner med begränsad tillgång till traditionella banktjänster. Det är en form av peer-to-peer-överföringssystem där personer, kända som hawaladars eller hawala-agenter, faciliterar penningtransaktioner mellan olika platser utan att fysiskt flytta pengar över gränserna.
Hawalasystemet bygger på ett tillitsbaserat nätverk av hawaladars som agerar som mellanhänder mellan avsändare och mottagare av pengarna. Processen fungerar ungefär så här:
- En person som vill skicka pengar (avsändaren) kontaktar en lokal hawaladar och ger över det överförda beloppet.
- Hawaladaren tar emot pengarna och registrerar transaktionen.
- Istället för att skicka pengarna fysiskt till mottagaren, kontaktar hawaladaren en annan hawaladar i mottagarens område.
- Hawaladaren i mottagarens område betalar ut motsvarande belopp till mottagaren.
- De två hawaladarna registrerar den inbetalda och utbetalda summan och justerar sina skulder gentemot varandra. Om balansen blir obalanserad, kan de utjämna skulden senare genom att använda samma hawalasystem för att genomföra motsatta transaktioner.
Det viktiga med hawalaverksamheten är att den bygger på ett starkt tillitsförhållande mellan hawaladarna och deras nätverk av kunder. Det finns inga formella avtal eller pappersspår som används i traditionella banksystem. Det är denna tillit och det informella nätverket som gör det möjligt för hawalasystemet att fungera effektivt.
Hawalaverksamheter har historiskt sett använts för att underlätta penningöverföringar över gränserna, särskilt för migranter och personer som saknar tillgång till traditionella banktjänster. Det har dock funnits oro för att hawalasystemet kan användas för penningtvätt, finansiering av terrorism och andra olagliga aktiviteter på grund av bristen på formell övervakning och reglering.
