Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur med en ökande arbetslöshet och minskad sysselsättning. Utrikes födda individer har en svagare ställning på arbetsmarknaden och riskerar att påverkas mer negativt av den stigande arbetslösheten, vilket kan leda till ökat socialt utanförskap. Regeringen har därför annonserat flera åtgärder för att hantera dessa utmaningar, inklusive införandet av etableringsjobb samt investeringar i yrkesutbildning och svenska för invandrare (sfi).
Näringslivets anställningsplaner har försämrats betydligt under 2023. För första gången på flera år förväntas fler företag minska sin personalstyrka efter en längre tid av stark arbetsmarknad. Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att antalet arbetslösa ökar samtidigt som antalet lediga jobb på Arbetsförmedlingen minskar. Regeringens prognoser indikerar att arbetslösheten kommer att fortsätta stiga under 2024.
Samtidigt upplever många arbetsgivare svårigheter att hitta kvalificerad arbetskraft. Nästan var fjärde företag uppger att bristande kunskaper i svenska språket är en orsak till rekryteringsproblem. Utrikes födda, särskilt kvinnor, har drabbats hårdare av arbetslöshet under pandemin, och nu har den negativa trenden återigen återupptagits.
Regeringen har aviserat flera åtgärder för att bemöta utvecklingen. Det inkluderar en satsning på 20 000 nya platser inom yrkesutbildning och införandet av etableringsjobb i början av 2024. Det övervägs även att ge kommunerna ökat ansvar för svenska för invandrare, med målet att stärka utbildningen och utrikes föddas position på arbetsmarknaden.
– När läget i konjunkturen försämras riskerar stora grupper människor med låg utbildning eller dåliga språkkunskaper att drabbas hårdast. Vi ser nu att arbetslösheten ökar särskilt för utrikes födda kvinnor. Vi måste stärka deras kompetens och återupprätta arbetslinjen för att se till att utanförskapet i samhället inte växer, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.
