Krönika: Sex myter om drönarleveranser

Drönarleveranser har blivit en växande del av logistiken i Europa, även här i Norden. Samtidigt omges leveranser med drönare ofta av seglivade myter utan substans. Bobby Healy, vd för Manna Air Delivery, bemöter sex av de vanligaste missuppfattningarna om drönartransporter.

Drönarleveranser har i snabb takt blivit en del av vardagen i flera tätorter och delar av landsbygden. Manna är en av pionjärerna och med nära 250 000 genomförda leveranser globalt har man en god bild av vad som är myt och vad som är verklighet när det gäller drönartransporter.

– När drönarleveranser nu går från pilotprojekt till att bli en mer självklar del av många företags logistikverksamhet är det också viktigt att förklara vad detta innebär i praktiken och möta felaktiga uppfattningar med fakta, säger vd Bobby Healy.

Myt 1: Begränsad användning

Även om mat- och kaffeleveranser är mångas första kontakt med drönartjänster, är tekniken i dag utformad för ett betydligt bredare behov. Manna levererar till exempel även apoteksvaror, mindre paket och viktiga dokument. Ett finsk-irländskt forskningssamarbete med VTT undersöker användning av drönare för sjukhusleveranser och laboratorieprover.

– Med drönare kan kritiska leveranser slutföras på några få minuter och utan att personal behöver transportera dem personligen. Drönare kan också erbjuda effektiva transporter till svåråtkomliga områden, som skärgårdsöar, konstaterar Healy.

Kommersiella leveransdrönare flyger normalt på en höjd omkring 65 meter, kan bära upp till två kilo och har ofta genomsnittliga leveranstider på endast tre minuter.

Myt 2: Stör boende

Oro över ljud härrör ofta från allmänhetens upplevelser av hobbydrönare. En professionell drönarflotta är konstruerad för att producera så lite ljud som möjligt, och drönarna flyger högt över bebyggelsen. Under flygning är ljudnivån omkring 56 decibel – lägre än den typiska bakgrundsnivån i många bostadsområden. I slutet av en leverans sjunker drönaren ned över avlämningsplatsen i mindre än en halv minut innan den återgår till marschhöjd. Drönarna spelar inte heller in eller lagrar bildmaterial. Det vill säga: ingen övervakning, ingen datainsamling, och de är fullt förenliga med GDPR.

Myt 3: Stör annan lufttrafik

Kommersiell drönarverksamhet är strikt reglerad, där EASA gör Europa till guldstandarden när det gäller drönarreglering. Vanligtvis flyger de på 65 meters höjd och personalen övervakar kontinuerligt luftrummet. De har också navigationssystem som upptäcker hinder i realtid. Om ett bemannat flygplan upptäcks i närheten avbryts flygningen och drönaren landar säkert. Alla flygningar rapporteras till luftrumshanteringssystemet, vilket säkerställer full kompatibilitet med övrig lufttrafik.

Myt 4: Fungerar inte vintertid

Den nordiska vintern är en av världens mest krävande testmiljöer, och ändå har den visat att drönarleveranser fungerar året runt även här. Moderna drönare kan flyga i regn, blåst och minusgrader. Isolerade leveranskapslar säkerställer att till exempel läkemedel håller rätt temperatur.

Myt 5: Inte miljövänliga

Forskningen visar motsatsen. En analys från Maynooth University i Irland visade att de studerade drönarnas CO₂-utsläpp är 6–8 gånger lägre än för en liten bensinbil. En drönare förbrukar bara 0,09 kWh energi per kilometer. En elcykel har ännu lägre utsläpp, men drönare är avsevärt snabbare, kräver ingen förare och fungerar konsekvent under alla förhållanden.

– Drönarleverans är ett av de mest utsläppssnåla sätten att flytta varor. Det är avgörande för städers klimatmål. Drönare kan dessutom hjälpa till att minska trängseln på våra vägar, betonar Healy.

Myt 6: En framtidsfantasi

Drönarleveranser är redan en del av vardagen. Internationella analyser stöder också sektorns snabba utveckling. PwC uppskattar att det kan ske över 800 miljoner drönarleveranser redan under 2034. På längre sikt kan drönare ersätta upp till 389 miljarder traditionella leveranser på sista milen.

– När människor väl upplevt drönarleveranser går de sällan tillbaka till andra leveranssätt. Därför är det avgörande att drönartekniken utvecklas i takt med samhällets behov och att kommersiell verksamhet också stödjer kritiska offentliga tjänster, avslutar Healy.

Disclaimer: Bobby Healy har författat denna krönika för publicering i Finanstid. Påståenden och åsikter är krönikörens egna.