Svenska kronan har försvagats genomgående under hela 2022, en trend som eldats på sedan årskiftet till bakgrund av en allt hökaktigare Europeisk Centralbank (ECB). Christine Lagarde, ordförande för ECB fortsätter vara tydlig med att man har en lång väg kvar att gå för att nå inflationsmålet på 2 procent.
Förra veckan bjöd på en intensiv makroagenda med räntebesked från flera håll, först ut var amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) som höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 4,50 – 4,75 på onsdagen. Sedan var det ECB:s tur att lämna räntebesked, och som väntat bestämde sig centralbanken att höja styrräntan med 0,50 procentenheter till totalt 2,5 procent. Samtidigt meddelade banken att räntan avses höjas ytterligare med 0,50 procentenheter i mars.
Riksbanken höjer styrräntan och planerar att sälja statsobligationer
På torsdagen var det dags för Sveriges Riksbank att lämna räntebesked, styrräntan höjdes som väntat med 0,50 procentenheter till en total inlåningsränta på 3 procent. I samband med räntehöjningen annonserade Riksbanken att de kommer börja med att minska balansräkningen, främst genom att börja sälja statsobligationer i april i år.
Beskedet resulterade i att svenska kronan stärktes mot både euron och dollarn. På torsdagens eftermiddag kostade en Euro 11,14 och dollarn kostade 10,33 kronor. På torsdagen försvagades både euron och dollarn mot svenska kronan med 1,86 procent respektive 2,52 procent. I måndags, den sjätte februari noterade valutaparet EUR/SEK sin högsta topp sedan 2009, med andra ord har svenska kronan försvagats rejält under de senaste åren. I november 2021 var kronan som starkast, då kostade en Euro under 10 kronor, därefter har euron förstärkts närmare 13 procent fram till och med mittan av den här veckan.
Förlorare och vinnare på en svag krona
Riksbanken sade på torsdagen att en förstärkt krona är “önskvärt”. En svag krona innebär nämligen högre importpriser, detta slår mot hela svenska samhället och inte minst på konsumenten, åtminstone de som konsumerar varor och tjänster som tillverkats i utlandet. En svag krona kan även öka incitamentet för den inhemska centralbanken att höja räntan ytterligare, i detta fall Sveriges Riksbank. Detta resulterar i ökade finansieringskostnader då lånen blir dyrare i form av högre räntor. Här påverkas i största grad företag med hög skuldsättning men även privatpersoner som har bostadslån eller belåning i annan form.
En av vinnaran på en svag krona är i stort sett svenska exportbolag. Den försvagade kronan innebär att de svenska bolagen blir mer konkurrenskraftiga globalt då tjänsten eller varan säljs till ett lägre pris jämfört med andra internationella aktörer. Eftersom priset på svenska varor och tjänster sjunker kan det leda till ökade försäljningsvolymer. Denna effekt kan även motverka en eventuell konjunkturnedgång då den ökade försäljningen stimulerar den svenska exportsektorn.
En annan vinnare är Sveriges turistsektor som består av bland annat hotell- och restaurangkedjor. När den svenska kronan värderas lågt så attraherar Sverige fler turister som primärt konsumerar inom denna sektor vilket driver upp försäljningsvolymen.
Räntehöjningscykeln är inte över – enligt ECB, Fed och Riksbanken
Samtliga centralbanker är överens om att trenden för den stigande inflationen förmodligen är över, samtidigt som det råder en stor oro kring framtidens utveckling. 2022 präglades av kraftigt stigande elpriser, framförallt i Europa till följd av det krig Ryssland för i Ukraina. Utöver det har inflationen spridit sig på bred front och enligt ECB, Fed och Riksbanken så räknar de med att räntehöjningscykeln inte är över då de bedömer att det kommer krävas ytterligare räntehöjningar för att stävja inflationstakten och för att nå inflationsmålet på 2 procent. En stor uppgift för samtliga centralbanker är att fortsätta bevaka löpande data, exempelvis sysselsättningsrapporter och inflationstakten.
I tisdags talade Jerome Powell med Carlye Groups medgrundare, David Rubenstein. Powell höll en relativt hökaktig ton samtidigt som han betonade vikten av att följa löpande inkommande data för att skapa en nyanserad väg framåt i penningpolitiken. Han berättade även att disinflationära processen befinner sig i ett tidigt stadie, tydligast inom varubranschen och bostadssektorn, dock anses inflationen inom tjänstesektorn fortsatt för hög. Under pratstunden kommenterade Jerome Powell även den starka sysselsättningsrapporten för USA som kom in under den föregående veckan.
– Jobbrapporten visar dig varför vi tror att det kommer vara en process som tar betydande tid. Arbetsmarknaden är utomordentligt stark. Och föresten, det är bra att inflationen har börjat sjunka utan bekostnad av en stark arbetsmarknad, sade Jerome Powell.
