2015 började Kivra låta statliga myndigheter, regioner och kommuner göra kostnadsfria utskick. Detta eftersom regeringen lovade att få en ersättningsmodell på plats snarast möjligt.
Över fem år senare har regeringen fortfarande inte fattat beslut om ersättningsmodellen.
– Regeringen har skickat brev utan porto i över fem år. Hittills i år har vi förmedlat i snitt 4 miljoner myndighetsbrev per månad, det motsvarar 6 miljoner kronor per månad i uteblivet digitalt porto. Nu är det nog, vi kräver att digitaliseringsminister Anders Ygeman ger besked om när det är slut på springnotorna, säger Kivras vd Anna Bäck.
2017 lade en statlig utredning fram förslag på hur ett digitalt porto för myndighetspost skulle utformas. Remissinstanserna var genomgående positiva till ersättningsmodellen, och regeringen deklarerade att förslaget skulle genomföras med vissa kompletteringar. Men kompletteringarna dröjde, och hösten 2019 kritiserade Kivra regeringen för att arbetet drog ut på tiden utan anledning.
– Då fick vi besked om att förslaget skulle vara klart inom kort, och att en proposition skulle läggas under 2020. Men idag har det kompletterade förslaget ännu inte gått ut på remiss, och den ansvariga ministern har trots upprepade förfrågningar inte gett besked om när propositionen ska läggas fram. Det är helt orimligt, säger Anna Bäck.
På grund av de stora kostnaderna för att distribuera myndighetspost tvingas Kivra i början av 2021 be sina ägare om ytterligare finansiering. Totalt har regeringens springnota kostat Kivra 170 miljoner kronor.
– Det är extra provocerande att regeringen låter privata postföretag betala myndigheternas digitala brev år efter år, samtidigt som man tidigare i höst tillsatte en utredning om mer pengar till statens eget postföretag för den fysiska brevutdelningen. Regeringen kommer aldrig att nå sitt mål om att svenska myndigheter ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter om man motarbetar dem som faktiskt genomför digitaliseringen åt dem, avslutar Anna Bäck.