Regeringen har beslutat att avvika från den automatiserade uppräkningen av den statliga inkomstskatten för nästa år. Beslutet kommer som ett svar på den ökande inflationen och det politiska trycket från oppositionspartierna S, V och MP, som har krävt att regeringen stoppar den planerade uppräkningen för år 2024.
Regerande partier eniga
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har meddelat att de regerande partierna, Moderaterna (M), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD), är eniga om att brytpunkten för statlig inkomstskatt inte kommer att justeras upp nästa år.
I dagsläget betalas statlig inkomstskatt av individer som tjänar över en viss gräns. För innevarande år ligger denna gräns på lite över 51 000 kronor per månad. Om uppräkningen hade ägt rum skulle den gränsen ha ökat till 57 000 kronor per månad vid årsskiftet.
Svantesson betonade att en betydande uppräkning redan genomfördes för innevarande år. Hon förklarar att även om uppräkningen pausas nästa år, kommer färre personer att betala statlig inkomstskatt 2024 jämfört med 2022.
”Måste tackla inflationen”
En automatisk uppräkning av brytpunkten skulle i praktiken ha resulterat i en skattesänkning för höginkomsttagare. Till exempel skulle de som tjänar 57 000 kronor per månad ha haft cirka 1 100 kronor mindre i månatlig skatt.
Svantesson påpekar att valet stod mellan att genomföra en ytterligare stor uppräkning av brytpunkten eller att finansiera andra åtgärder, såsom för hushållen. Regeringen valde det senare alternativet och motiverar beslutet med behovet att tackla inflationen och samtidigt hantera en återhållsam budget.
Vad tycker borgerliga väljare om beslutet?
På frågan om hur borgerliga väljare troligtvis reagerar på detta beslut säger Svantesson: ”Jag tror att många förstår att situationen är problematisk och inser att pragmatism behövs i detta läge. Vi måste bekämpa inflationen, och vi måste ha en budget med återhållsamhet. Med tanke på den betydande uppräkningen som genomfördes föregående år är det rimligt att göra en paus under ett år.”
Finansministern hade tidigare uppskattat reformutrymmet i årets budget till 40 miljarder kronor. Beslutet att inte höja brytpunkten frigör nu ytterligare 12 miljarder kronor. Vad dessa pengar kommer att användas till är ännu inte specificerat, men Svantesson poängterar att inflationen sätter press på både hushållen och välfärden.
Kommer pengarna att riktas mot välfärden?
Svantesson svarar: ”Vi kommer att återkomma med fler detaljer om budgeten framöver.” Regeringen har även markerat att det finns stora behov inom områden som försvar, polis och rättsväsende.
Under 2022 låg brytpunkten för statlig inkomstskatt på 46 000 kronor per månad.
Statlig inkomstskatt – en vattendelare
Beslutet att inte automatiskt höja brytpunkten för statlig inkomstskatt för nästa år har väckt debatt och diskussion kring skattepolitikens inriktning och konsekvenser för olika inkomstgrupper. De ekonomiska och politiska implikationerna av beslutet kommer sannolikt att fortsätta diskuteras i offentligheten.