Huvudskuldra är en klassisk teknisk prisformation som används för att identifiera potentiella vändpunkter i prisutvecklingen av ett finansiellt instrument, exempelvis en aktie. Formationen har en negativ underton och har sitt namn på grund av dess utseende som liknar en huvudskuldra-figur.
Innan vi går in djupare på prisformationen kan vi titta på ett exempel där vi ser uppbyggnaden av prisformationen men även påföljderna av när den effektuerats. I bilden syns Atlas Copco B (ATCO B) aktiekurs under en femårsperiod.
Strukturen för huvudskuldra
En huvudskuldra bildas genom tre toppar, där mitten toppen (huvudet) måste vara högre än de två sidotopparna (skuldrorna). Därtill finns det en trendlinje, brukar även kallas nacklinjen, som kan ha olika utseenden. I vissa fall är den horisontell men den kan även påvisa både en negativ och positiv lutning. I bilden ovan kan vi konstatera att nacklinjen för Atlas Copco hade en svagt positiv lutande nacklinje. Prisformationen effektueras vid tillfället då priset bröt under nacklinjen, i Atlas Copcos fall skedde det i september 2008.
Den första toppen i formationen representerar en högsta nivå som priset har nått och en svaghet i köparna. Efter att priset har sjunkit från den första toppen, börjar köparna återigen trycka upp priset och det bildas en andra topp som är högre än den första. Den andra toppen är dock ofta mindre kraftfull än den första toppen och indikerar en stagnerande köpkraft.
Efter att priset faller från den andra toppen, återhämtar sig priset igen och bildar en tredje topp som återigen är lägre än den andra toppen. Normalt brukar den tredje toppen nå upp till samma prisnivå som den första toppen. När priset bryter igenom trendlinjen som förbinder de två skuldrorna, tolkas detta som en indikation på att köparna inte längre kan upprätthålla prisnivån, och priset förväntas fortsätta att sjunka.
Tekniska analytiker tittar ofta på volymen vid varje topp för att bekräfta om det finns ett mönster av sjunkande köptryck mellan topparna och för att validera formationen. En större handelsvolym vid brytpunkten bekräftar oftast formationen och kan signalera en starkare nedgång i närtid.
Ett självspelande piano
Efter att den tredje toppen har bildats och priset börjar röra sig ner mot nacklinjen börjar prisformationen synas tydligare för varje dag som går. Eftersom att prisformationen enkelt går att utläsa i grafen blir fler marknadsaktörer medvetna om dennes existens, detta leder oftast till en avvaktande köpsida, vilket i många fall syns i handelsvolymen. Om man studerar volymstaplarna i Atlas Copcos fall kan man se att handelsvolymen var relativt låg sett till volymerna som presenterades i samband med rekylerna från den vänstra skuldran samt från huvudet. När nacklinjen väl tas ut tenderar volymen att spika vilket förklaras av flera faktorer, exempelvis stopp-lossar som utlöses samtidigt som fler inser faktumet att den tidigare stigande trenden är bruten. En panik utlöses vilket kan leda till kraftiga nedställ under kort tid – prisrörelsen kan tolkas som ett självspelande piano eftersom att majoriteten handlar på samma price action.
Kan kosta att ta position innan prisformationen effektueras
Prisformationen kan lura många marknadsaktörer, speciellt i de fall som skuldrorna och huvudet har formats utan att nacklinjen bryts. Vi kan titta närmare på Sectra (SECT B) som tydligt byggt upp en huvudskuldra under en längre tid, dock har prisformationen ännu inte effektuerats och därmed har det inte lönat sig att ta en kort position. Sectra är ett bra exempel på att en investerare endast bör handla på prisformationen när den effektueras. Exempelvis när nacklinjen tas ut med volym och ett lyckat återtest av den brutna prisnivån är slutfört.
Handel med aktier och andra finansiella instrument är förenat med risker och kan medföra betydande förluster. Det finns risk för att man förlorar större delar eller hela sitt investerade kapitalet.
