Det råder i stort balans i bostadsbehovet, det vill säga mellan efterfrågan och utbud på nya bostäder i Sverige, men med stora regionala variationer.

SBAB Booli Housing Market Index

Det visar SBAB Booli Housing Market Index (HMI), som mäter balansen mellan utbud och efterfrågan på nyproduktion av bostäder. Ett index på 0,5-1,5 betyder att marknaden för nyproduktion är i balans. Ett index över 1,5 innebär att utbudet är tydligt större än efterfrågan, medan ett index under 0,5 innebär att det byggs mindre än vad hushållen efterfrågar.

För hela Sverige ligger indexet på 1,18. För hyresrätter är indexet 1,09, bostadsrätter 0,95 och för villor 1,07. SBAB noterar att HMI fortsatte att sjunka under första kvartalet för Sverige som helhet och för samtliga boendeformer.

Bostadsbehovet – Efterfrågan och utbud

Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft, som skiljer sig från behovet, visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbud av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och även i samtliga tre storstadsområden. Hög inflation och höga räntor har fortsatt att hålla nere efterfrågan men utbudsminskningen dominerar.

SCB:s nya befolkningsframskrivning

Samtidigt ger SCB:s nya befolkningsframskrivning helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år, men ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt, även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bristen i bostadsbehovet.

Även om alla bostadsutvecklare inte har utgått från just Boverkets prognos över behovet, så ger en siffra på 30 000 bostäder per år rimligen helt ändrade förutsättningar för bostadsbyggandet de kommande åren.

“En positiv slutsats i sammanhanget är att den bedömda bostadsbristen framöver minskar”, säger SBAB:s Robert Boije i en kommentar.

Bostadsbyggandets bidrag till BNP

Under åren 2021/2022 bidrog byggandet av nya bostäder med ungefär 3 procent av BNP per år, en siffra som faller till runt 1 procent under 2024/2025. Det innebär att bostadsbyggandets bidrag till BNP faller rejält. Bedömt utifrån SCB:s nya befolkningsframskrivning kommer även bostadsbyggandets bidrag till BNP-tillväxten vara betydligt mindre fram till 2030 jämfört med de bedömningar som gjordes innan SCB:s nya framskrivning.

Fokus på regionala behov

Robert Boije noterar att utifrån SCB:s nya bedömning bör debatten nu flyttas från den om generell bostadsbrist till var det verkligen behöver byggas nya bostäder.

“Fokus måste nu ligga på att bygga nya bostäder i de mest expansiva områdena där det från början är stor bostadsbrist eller där det framöver behövs många nya bostäder för att kunna härbärgera den kompetens som behövs för inte minst den gröna omställningen. Det senare gäller bland annat delar av norra Sverige”, säger han.