Sverige står inför en demografisk utmaning av sällan skådat slag. Ny statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) belyser en oroväckande trend: barnafödandet har nått historiskt låga nivåer, och landets folkökning är den minsta på över två decennier. Barnafödandet per kvinna är det lägsta som någonsin uppmätts.
Sammanfattning 2023
Året som gått har satt dystera rekord på flera fronter:
- Lägsta befolkningsökningen sedan 2001, med endast 30 200 nya invånare, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procent.
- Det lägsta antalet födda sedan 2003, och det minsta antalet födda barn per kvinna som någonsin uppmätts.
- Det lägsta födelseöverskottet sedan 2002, med en befolkning som ökade i 95 kommuner och minskade i 193.
Befolkningsökningen i siffror
Vid årets slut stod Sveriges folkmängd på 10 551 700, en blygsam ökning som dock döljer större underliggande problem. “I absoluta tal är detta den minsta befolkningsökningen sedan 2001. Och sett till befolkningens storlek är det den minsta ökningen sedan år 2000,” förklarar Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.
En del av förklaringen till denna svaga ökning är Skatteverkets arbete med att avregistrera personer som inte längre bor i Sverige. Trots detta påpekar Persson att “även om vi bortser från dessa avregistreringar, är ökningen den minsta sedan 2005.”
Barnafödandet sjunker
Antalet födda barn har minskat markant, vilket är en av de största orsakerna till den låga folkökningen. “2023 var året med det lägsta antalet födda sedan 2003, en tid då Sverige hade nästan 1,6 miljoner färre invånare,” säger Persson.
Födelseöverskottet är också det lägsta sedan 2002, med ett fruktsamhetstal som för första gången sjunkit under 1,5 barn per kvinna. “Vi har aldrig sett ett lägre fruktsamhetstal i Sveriges historia,” tillägger Lena Lundkvist, demograf på SCB.
Minskade i hela landet
Fenomenet är inte begränsat till specifika områden; barnafödandet har minskat i 197 av landets 290 kommuner. “I 45 kommuner var antalet nyfödda lägre än någonsin tidigare sedan vi började föra denna statistik 1968,” påpekar Persson. Inte ens Sveriges största städer är undantagna från trenden, med Stockholm och Göteborg som upplever de lägsta födelsetalen sedan 2005.
Göteborg växte mest
Trots den generellt dystra bilden finns det kommuner som växer. Göteborg leder tillväxten med en ökning på 7 800 invånare under året, följt av Malmö och Stockholm. Men i relativa tal toppar Nykvarn, Sundbyberg och Knivsta listan med den största procentuella ökningen.
Å andra sidan har Emmaboda, Dorotea och Filipstad sett den största minskningen, vilket speglar en bredare trend av avfolkning i vissa delar av landet.
Framtida utmaningar
Denna utveckling ställer Sverige inför en rad utmaningar, inte minst gällande finansiering av välfärdssystemet och bevarandet av levnadskvaliteten i mindre samhällen. Frågan är hur landet ska anpassa sig till en allt äldre befolkning samtidigt som den yngre generationen krymper i antal.
Sveriges framtid kommer att kräva innovativa lösningar för att stimulera barnafödande, balansera befolkningsstrukturen och säkra en hållbar utveckling för kommande generationer.
