FN:s miljöförsamling Unea har idag enats om det historiska beslutet att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det är den största miljööverenskommelsen sedan Parisavtalet. Sverige har länge varit pådrivande för en sådan global lösning.
Plastföroreningar är ett gränsöverskridande problem. Varje år hamnar mellan 5–13 miljoner ton plastavfall i haven och utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040. Nu har världens länder enats om att inleda förhandlingarna för ett globalt avtal mot plastföroreningar. Det ska ta ett brett grepp för att bidra till klimatomställningen, skydda haven och den biologiska mångfalden.
− Sverige har länge drivit på för ett globalt avtal som ska förebygga och minska plastnedskräpning och mikroplaster, samt bidra till en cirkulär hantering av plast. Jag är stolt över att FN:s medlemsländer nu enats och visat att de tar frågan om plastföroreningar på allvar, säger klimat och miljöminister Annika Strandhäll, som är på plats vid Unea 5.
Beslutet är avgörande för att komma åt problemet med plastföroreningar och för att genomföra Agenda 2030, liksom för att nå Sveriges nationella miljömål. FN:s beslut har satt en ram för de kommande förhandlingarna. Det kan innehålla gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för en hållbar produktion och konsumtion, med ett speciellt fokus på produktdesign för att öka återanvändning och återvinning, samt främja cirkulär ekonomi. Det globala avtalet kan också komma att stödja framtagandet av nationella handlingsplaner för plast. Här ligger Sverige redan i framkant eftersom regeringen beslutade om en sådan för mindre än två veckor sedan, för att minska plastens påverkan på klimat och miljö. Förhandlingarna förväntas inledas under andra halvan av 2022.
