Högsta domstolens beslut: Försäljning och sökbarhet av personuppgifter förbjuds
HD sätter stopp för försäljning av domar med personuppgifter. Hur långt ska företag få gå i att sälja personuppgifter från domstolar? Den frågan har Högsta domstolen (HD) nu gett ett tydligt svar på. I ett vägledande beslut som meddelades på tisdagen fastslår HD att företag varken får sälja personuppgifter som namn, personnummer och adress från domstolsdomar eller göra dessa uppgifter sökbara för betalande kunder.
Det innebär att företag som tidigare kunnat begära ut stora mängder domar inte längre får sälja dem vidare om de innehåller personuppgifter. Dessutom är det inte tillåtet att erbjuda sökfunktioner som ger tillgång till dessa uppgifter.
– Det kommer kanske framöver inte att finnas tillgång till såna här databaser på samma sätt, säger Petter Asp, justitieråd i Högsta domstolen till SVT.
På frågan om detta innebär att det blir svårare att undersöka om någon begått brott, svarar Asp:
– Ja, det kan det bli.
Siren stötte på hinder – fallet som nådde HD
Ett av de företag som påverkas direkt av beslutet är nyhetsbyrån Siren, som specialiserar sig på att samla in offentliga handlingar och tillhandahålla dem till olika medier. Siren hamnade i rampljuset förra året när hovrätten för övre Norrland nekade dem att få ut domstolshandlingar utan strikta villkor.
Hovrätten tillät visserligen Siren att få ut domar och stämningsansökningar, men med två viktiga restriktioner:
- Handlingarna fick endast användas i journalistisk verksamhet.
- Personnummer, namn och adress till enskilda personer fick inte bli tillgängliga för allmänheten genom företagets betalande kunder.
Detta beslut grundades i att Siren, enligt hovrätten, inte hade rätt att upprätthålla ett fullständigt register över domar enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR.
HD:s dom får breda konsekvenser
HD:s dom ligger nu till största del i linje med hovrättens resonemang. Domstolen slår fast att Nyhetsbyrån Siren inte får distribuera domar på ett sätt som gör personuppgifter tillgängliga för allmänheten, varken direkt eller genom sökfunktioner.
Detta beslut kommer att få långtgående effekter för hela branschen. Flera populära rättsdatabaser, såsom Ratsit, Lexbase, MrKoll och Acta Publica, påverkas direkt. Dessa plattformar har hittills gjort det möjligt för betalande kunder att söka på exempelvis namn och därigenom få tillgång till brottmålsdomar.
Med HD:s nya beslut kan dessa tjänster nu behöva ompröva sina affärsmodeller och tekniska lösningar för att inte bryta mot lagen.
Balansen mellan offentlighet och integritet
HD:s beslut aktualiserar en viktig samhällsdebatt: Hur balanserar vi allmänhetens rätt till insyn med individens rätt till skydd av sina personuppgifter?
Offentlighetsprincipen är en grundbult i det svenska rättssystemet, som ger medborgare möjlighet att ta del av offentliga handlingar. Men i en digital era där stora mängder data kan samlas, bearbetas och säljas vidare på ett ögonblick, blir skyddet av den personliga integriteten alltmer centralt.
Beslutet från HD markerar därför en tydlig gränsdragning: Offentlighetsprincipen får inte användas som en ursäkt för kommersiell exploatering av personuppgifter.
Vad händer nu?
För företag som bygger sina affärsmodeller på att tillhandahålla rättsliga dokument innebär HD:s beslut ett betydande vägskäl. Att anpassa sig till de nya riktlinjerna kan kräva omfattande tekniska och juridiska omställningar. Samtidigt innebär beslutet ett stärkt skydd för enskilda individers integritet, vilket rimmar väl med den europeiska dataskyddsförordningen GDPR:s syfte.
Framtiden får utvisa hur rättsdatabaser och nyhetsbyråer som Siren kommer att navigera i det nya juridiska landskapet. En sak är dock säker: Högsta domstolen har nu dragit en tydlig linje för hur långt rätten till information sträcker sig när personuppgifter står på spel.
