Bostadspriserna utgör en betydande utmaning för unga individer som önskar köpa en lägenhet, och i flertalet län är ekonomin inte hållbar enligt Länsförsäkringars KALP-kalkyler (kvar att leva på-kalkyl).
Situationen är besvärlig eftersom bostadsmarknaden i grunden är otillgänglig, vilket negativt påverkar unga människors möjligheter att etablera sig i vuxenlivet, genomföra utbildning eller arbeta inom det önskade yrkesområdet. Dock, genom att öka sina besparingar minskar trösklarna till att förvärva en bostad, och målet om att uppnå sina drömmar närmar sig, enligt Stefan Westerberg, en privatekonom på Länsförsäkringar.
KALP-kalkylen är ett verktyg flera banker och kreditgivare nyttjar för att utvärdera ens förmåga att återbetala lån. Den klargör hur mycket av ens inkomst som återstår efter att alla kostnader dragits bort från inkomsterna.
Länsförsäkringar har genomfört simulerade KALP-kalkyler för typiska unga individer i åldrarna 18-30 år för att undersöka deras möjligheter att köpa en etta på 39 kvadratmeter.
I det referensscenariot är bolånet 85 procent av bostadens värde, levnadskostnaderna uppgår till 10 940 kronor per månad, och bostadsrättsavgiften är 3 213 kronor per månad. KALP-räntan är inställd på 6,4 procent, vilket är den genomsnittliga kalkylräntan hos svenska banker enligt Finansinspektionen.
Resultaten visar att unga individer inte uppfyller KALP-kalkylens krav i 14 av 21 län, där kostnaderna överstiger intäkterna. Det är framför allt i mer tätbefolkade regioner som Stockholm, Västra Götaland och Skåne där kalkylen inte går ihop.
Det är en dyster bild som tydligt visar de stora utmaningarna unga står inför på bostadsmarknaden. Trots att bostadspriserna har minskat sedan toppen i mars 2022, är bostadsmarknaden i grund och botten svåråtkomlig och drabbar särskilt unga utan betydande inkomst eller kapital. Stefan Westerberg på Länsförsäkringar anser att det är rimligt att regeringen undersöker detta problem för att hitta lösningar för unga individer.
Beräkningarna visar även att en ihärdig sparandeinsats avsevärt minskar trösklarna. Om man sparar tillräckligt mycket för att sänka belåningsgraden till 65 procent, förändras situationen och unga individer får avslag endast i 6 av 21 län. Till och med i Västra Götaland blir resultatet positivt enligt KALP-kalkylen, där intäkterna överstiger kostnaderna. Detta beror på att ett lägre bolån och belåningsgrad minskar de simulerade räntekostnaderna samt att man i vissa fall inte påverkas av de strängare amorteringskraven.
Det finns hopp trots de svåra omständigheterna, och detta kan nås genom konsekvent och långsiktigt sparande. Att äga en bostad kan verka som en avlägsen möjlighet för många, men det är faktiskt genomförbart genom ekonomisk planering och sparande. För föräldrar som vill säkra sina barns framtida möjligheter till en egen bostad, kan en månatlig sparinsats motsvarande barnbidraget vara ett klokt alternativ. Det skulle resultera i nära 500 000 kronor efter 18 år om pengarna växer enligt den historiska börsutvecklingen, enligt Stefan Westerberg på Länsförsäkringar.
Beräkningarna inkluderar även ett högkostnadsscenario med en KALP-ränta på 7 procent och 10 procents ökning i andra kostnader. Resultatet visar att unga individer skulle få avslag i 17 av 21 län enligt dessa förutsättningar.
Dagens beräkningar är inte nödvändigtvis en verklighet, men det är viktigt att vara medveten om och förberedd på dessa scenarier, speciellt med tanke på den fortsatt höga inflationen som ökar kostnaderna samt att många bostadsrättsföreningar förmodligen kommer höja sina avgifter i takt med att de omförhandlar sina lån till högre räntesatser. Om detta sker, kan det ytterligare försvåra för unga individer, varnar Stefan Westerberg på Länsförsäkringar.
