Sveriges ekonomi visar hög aktivitet trots minskad tillväxt och global osäkerhet. Men det finns utmaningar i att upprätthålla sysselsättningen och återställa hushållens köpkraft samtidigt som inflationen måste kontrolleras, enligt Handelsbankens senaste konjunkturrapport.
”Riksbanken står inför en särskilt svår riskavvägning med en räntekänslig ekonomi, hög inflation och svag krona. Deras fokus kommer fortsatt vara inflationen”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Finanspolitiken har också svåra beslut att fatta. Trots starka statsfinanser verkar regeringen vara försiktiga med sin politik med hänsyn till inflationen.
”Regeringen behöver lyckas med reptricket att stötta hushåll och välfärd samtidigt som de inte kan driva på kostnadsökningarna”, säger Christina Nyman.
Sveriges ekonomi starkare än sitt rykte, men gungig
Under det andra kvartalet bromsade den svenska ekonomin kraftigt på grund av låg efterfrågan och minskad köpkraft. Bostadsbyggandet minskade betydligt, och exporten började sakta ned till följd av svag global efterfrågan.
Handelsbankens ekonomer förutspår en nedgång i BNP med 0,6 procent i år, ingen förändring nästa år och en ökning med 2,4 procent år 2025. Jämfört med euroområdet var Sveriges tillväxt svagare under det andra kvartalet, men sedan 2019 har den svenska ekonomin presterat bättre även sett till sysselsättningen.
”Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner men att den underliggande är starkare än många tror”, säger Christina Nyman.
Mild lågkonjunktur nästa år
Trots negativ BNP-tillväxt har sysselsättningen fortsatt att öka under första halvåret till toppnivåer, och arbetsmarknadens aktörer har agerat ansvarsfullt under en pressad tid.
”Det är därför svårt att säga att vi är inne i en bred lågkonjunktur”, säger Christina Nyman.
Handelsbanken räknar med att arbetskraftsefterfrågan avtar under 2024, vilket kan leda till en mild lågkonjunktur.
Penningpolitiken stram ett år till
Räntorna förväntas förbli höga tills ekonomin bromsar in tillräckligt för att hantera inflationen. Ekonomin behöver lyckas med reptricket att hålla uppe sysselsättningen och återställa hushållens förlorade köpkraft, men samtidigt kyla av inflationen genom måttligare vinstmarginaler och löneökningar, samt starkare produktivitet. En mjuklandning är förhoppningen i centralbankernas inflationsbekämpning.
”Vi väntar oss att centralbankerna påbörjar en gradvis lättnad av penningpolitiken först runt mitten av 2024 och en successiv nedgång i inflationen som pågår in i 2025”, säger Christina Nyman.
Starkare krona först nästa år
Trots Riksbankens ansträngningar förväntas kronan förbli svag fram till nästa år, när osäkerheten om räntor och inflation har avtagit. Handelsbankens ekonomer räknar med två ytterligare räntehöjningar, i september och november, till en styrränta på 4,25 procent.
”Riksbanken kommer inte att börja sänka räntan förrän den känner sig trygg med att inflationen närmar sig inflationsmålet. Vår bedömning är att det sker i september 2024.”
Först nästa år, när osäkerheten om räntor och inflation minskat, kommer kronan blir starkare, enligt bankens ekonomer.
Hushållens sparande ger motståndskraft
Hushållens reala inkomster har minskat med drygt 3 procent mellan första kvartalet 2022 och andra kvartalet 2023, den största nedgången sedan 90-talskrisen. Dock har hushållens sparande varit motståndskraftigt och fortsätter ligga på en hög nivå, vilket innebär att det fortfarande finns ekonomiska reserver tillgängliga. Dessutom har hushållen redan upplevt den större delen av ökningen av räntesatserna, och deras förväntningar på framtida räntor är relativt höga.
”Därför räknar vi inte med någon kraftig inbromsning i konsumtionen eller någon ny bostadsprisnedgång”, säger Christina Nyman.
Det förväntas att bostadsräntorna toppar först mot slutet av detta år. Först efter detta förväntas hushållens inkomster och bostadspriserna börja återhämta sig gradvis.
Kostnadssmäll slår hårdast mot storstäderna
Boendekostnader har ökat i hela landet, särskilt i storstäderna. Som exempel bedöms el- och räntekostnader, för nya bolånetagare, i Sollentuna utanför Stockholm utgöra 25 procent av inkomsterna i slutet av året, att jämföra med 8 procent i Örnsköldsvik.
Svåra vägval för regeringen
Statens stabila ekonomi och den minimala statsskulden möjliggör att det finns utrymme för att bedriva en ekonomiskt tillväxtfrämjande finanspolitik. Förväntningarna för budgeten 2024 inkluderar reformer till ett värde av cirka 40 miljarder kronor, och detta bedöms inte ha en särskilt strammande eller expansiv effekt på ekonomin – och påverkan på inflationen förväntas vara minimal.
”Att få ekonomin att mjuklanda är en utmanande uppgift. Behovet av vård, skola och omsorg blir inte mindre för att inflationen är hög och även med de tillskott som väntas i budgeten består risken att det kan behövas besparingar för att hantera ökade kostnader”, säger Christina Nyman.
