Gasturbiner och flexibel elförbrukning kan bli nyckeln till att undvika elbrist i framtiden

Sverige kan säkra en stabil elförsörjning och undvika elbrist även vid kraftigt ökad efterfrågan till år 2035, visar en ny rapport från Energiforsk. Lösningen ligger i en kombination av gasturbiner, batterier, elimport och flexibel elförbrukning, där hushåll och industrier minskar sin elanvändning under de mest ansträngda timmarna. Men att bygga ett elsystem som klarar även extrema väderhändelser blir dyrt.

Gasturbiner – effektivt men dyrt i drift

Vid svåra väderförhållanden, som kalla vintrar med lite vind, kan gasturbiner spela en avgörande roll för att undvika elbrist. De kan snabbt producera el när efterfrågan är som störst, men används bara ett fåtal timmar per år.

– Vid extrema väderhändelser som bara inträffar med flera års mellanrum kan gasturbiner kostnadseffektivt gå in och producera el till hushåll och industrier. Men de behövs bara några få timmar enstaka år, säger Malin Strand, affärsutvecklingschef på Energiforsk.

Trots deras betydelse är gasturbiner inte lönsamma att investera i på dagens elmarknad utan statliga incitament.

Fyra forskargrupper visar vägar framåt

Fyra forskargrupper har tillsammans med Energiforsk analyserat hur Sverige kan klara elsystemet fram till 2035, innan ny kärnkraft kan stå klar. Fokus har legat på hur extrema väderhändelser, som långvariga vindstilla perioder eller bortfall av produktion, kan hanteras.

Resultaten visar att Sverige kan balansera elförsörjningen med en kombination av vattenkraft, batterier, elimport och att användare flyttar sin förbrukning i tid. Vid långvariga vädersvackor kan även vätgasproduktion och fjärrvärmesystem bidra genom att tillfälligt minska sin elanvändning.

– Gasturbiner är relativt billiga att bygga, men dyra i drift. De är ofta den mest kostnadseffektiva lösningen för att hantera korta, extrema väderhändelser, säger Markus Wråke, vd på Energiforsk.

Kostnaden avgör ambitionsnivån

Rapporten visar att den samhällsekonomiska kostnaden för gasturbiner som reserv mot elbrist under ett normalt år ligger mellan 1 och 2 miljarder kronor. Men om elsystemet också ska klara att en reaktor och en exportkabel faller bort samtidigt under ett ogynnsamt väderår, kan kostnaden öka till omkring 4 miljarder kronor.

– Sverige står inför ett val: hur extrema situationer ska elsystemet klara, och hur mycket är vi villiga att betala för det? Staten behöver väga kostnaden mot nyttan av hög leveranssäkerhet, säger Malin Strand.

Vindkraft bromsas av tillståndsprocesser

Enligt rapporten kan landbaserad vindkraft stå för upp till 90 procent av ny elproduktion fram till 2035. Men långa tillståndsprocesser, kommunala veton och låg lokal acceptans bromsar utvecklingen. Om utbyggnaden inte ökar i tempo riskerar Sverige högre elpriser, vilket slår mot både hushåll och industri.

– Resultaten i rapporten bekräftar behovet av en utökad strategisk reserv. Gasturbiner i kombination med efterfrågeflexibilitet kan kostnadseffektivt bidra till ett robust energisystem, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

Fyra scenarier – olika väder, olika utmaningar

Chalmers: Analyserade en kall vinter med lite vind. Gasturbiner med bränslelager kan täcka en effektbrist på 5 GW.
Quantified Carbon: Studerade torrår med låg vindproduktion. Industrin kan tvingas minska produktionen om inte gasturbiner används som reserv.
EA Energianalyse: Visade hur elimport via Danmark blir avgörande vid bortfall av produktion. Utan reservkraft kan elpriserna rusa till över 40 kronor per kWh.
Profu: Analyserade de mest ansträngda timmarna. Gasturbiner på 5 GW i kombination med import och flexibel förbrukning räcker för att undvika effektbrist.

Om rapporten

Rapporten ”Så får industrin tillräckligt med el till 2035” är en del av Energiforsks forskningsprogram Nepp, som finansieras av ett 30-tal aktörer inom energi och industri, inklusive Energimyndigheten. Den visar hur Sverige kan säkra ett robust elsystem innan ny kärnkraft byggs, och hur kombinationen av efterfrågeflexibilitet och gasturbiner kan skapa trygghet och stabilitet. Rapporten i sin helhet kan läsas här.

FAQ

Vad är en gasturbin?
En gasturbin är en typ av kraftverk som snabbt kan starta och producera el, ofta använt som reserv vid hög belastning eller störningar i elnätet som leder till elbrist.

Varför är gasturbiner inte lönsamma i dag?
Eftersom de används så sällan är det svårt för företag att motivera investeringar utan ekonomiska incitament från staten.

Hur kan hushåll bidra till stabilitet i elsystemet?
Genom att minska eller flytta sin elanvändning till tider när efterfrågan är lägre, exempelvis nattetid.

När kan ny kärnkraft stå klar?
Energiforsk bedömer att ny kärnkraft inte kan vara i drift före 2035, vilket gör andra lösningar nödvändiga på kort sikt.

Vilken roll spelar vindkraften?
Vindkraften väntas stå för merparten av ny elproduktion fram till 2035, men utbyggnaden hämmas av byråkratiska hinder.