I den nuvarande globala ekonomiska krisen, präglad av stigande inflation, har många länder valt att öka räntan som ett verktyg för att dämpa inflationstakten. Men Turkiet, under ledning av president Recep Tayyip Erdogan, har valt en alternativ väg.
Erdogan har vid flera tillfällen utmanat den traditionella synen på sambandet mellan räntor och inflation, en syn han avfärdar som föråldrad. Enligt presidenten leder höga räntor istället till högre inflation. Med denna övertygelse har han uppmanat centralbanken att sänka räntorna som en metod för att bekämpa den allt högre inflationen.
Denna experimentella strategi började verkligen tillämpas på ett betydelsefullt sätt i mitten av 2021, när den då nytillsatte centralbankschefen, Sahap Kavcioglu, tillträdde. Han inledde en omfattande serie av räntesänkningar, från 19 % till nuvarande 9 %, medan inflationen ökade och snabbt rörde sig mot tresiffriga tal.
Resultatet av denna ovanliga penningpolitik har varit en betydande förlust av förtroendet för den turkiska liran. Även om valutan fortfarande används för vardagliga transaktioner, på uppmaning av presidenten, domineras nu sparandet av säkrare valutor som guld, dollar eller euro.
Under dessa förhållanden har fyra centralbankschefer fått lämna sin post under de senaste tre åren. Nyheten om att presidenten utsåg Hafize Gaye Erkan till ny chef för centralbanken efter Sahap Kavcioglu kom som en överraskning för många. Insatta i ämnet ser denna förändring som ett tecken på att Turkiet kan vara på väg att återgå till mer konventionell penningpolitik.
Men frågan kvarstår, är denna utnämning verkligen början på ett nytt kapitel i Turkiets penningpolitiska historia, eller är det bara en fortsättning på den tidigare kursen? Oavsett svaret kommer denna period säkerligen att studeras av ekonomiska forskare och historiker i framtiden.
