Finanskrisen 2008 var en global ekonomisk kris som hade en djup påverkan på världsekonomin. Krisen började i USA, men spred sig snabbt till andra delar av världen. Orsakerna bakom krisen var många och komplexa, men en av de främsta faktorerna var den ökade risken på bostadsmarknaden. Vad var det egentligen som hände under 2008 och är den bankkris vi just nu ser i USA en början på ytterligare en finanskris?
Under 2000-talets första decennium såg vi en enorm ökning av bostadspriserna i USA. Bostadspriserna steg kraftigt och många amerikaner började ta lån för att köpa dyra hus. Bankerna som lånade ut pengar till husköpare blev alltmer aggressiva i sina utlåningspraxis och gav lån till människor som inte hade råd att betala tillbaka dem. Dessa lån kallas för subprime-lån.
Bankerna sålde sedan vidare dessa subprime-lån till andra banker och investerare i form av obligationer, där lånen samlades ihop och paketerades ihop med andra lån. Dessa paket av obligationer kallades för collateralized debt obligations (CDO) och blev en allt vanligare produkt på finansmarknaden. Den finansiella produkten ansågs vara mindre riskfylld på grund av den höga diversifieringsgraden – faktumet var att det endast var en diversifiering som utgjordes av riskfyllda lån, vilket gjorde slutprodukten till en produkt med hög risk.
Problemet med subprime-lån och CDO var att de var högriskinvesteringar som var svåra att värdera. Bankerna hade ingen bra överblick över hur många av låntagarna som skulle klara av att betala tillbaka lånen. När bostadspriserna började sjunka 2006-2007 och många husägare inte längre hade råd att betala tillbaka sina lån, började bankerna att gå omkull.
Företag som Lehman Brothers, som hade investerat tungt i CDO, gick i konkurs och det globala finanssystemet stod på randen till sammanbrott och finanskrisen 2008 var ett faktum. Regeringar och centralbanker i USA och andra länder tog till extrema åtgärder för att rädda bankerna och förhindra en total kollaps av ekonomin.
Krisen hade en djup påverkan på världsekonomin och på miljontals människors liv. Arbeten gick förlorade, bostadspriserna rasade och många företag gick i konkurs. Även om ekonomin i dag har återhämtat sig något, så är finanskrisen 2008 fortfarande en påminnelse om de faror som finns med att lita för mycket på högriskinvesteringar och oansvarig utlåning.
För att förhindra att liknande kriser uppstår i framtiden har regeringar och centralbanker tagit till åtgärder för att stärka regleringen av finansmarknaden och öka insynen i bankernas verksamhet. Samtidigt har det också funnits en debatt om huruvida regleringen har gått för långt och hindrat ekonomisk tillväxt.
Finanskrisen 2008 var en brutal påminnelse om de faror som finns med högriskinvesteringar och oansvarig utlåning. Det är viktigt att notera att finanskrisen 2008 fortfarande påverkar ekonomin och samhället i dag. Många länder kämpar fortfarande med att återhämta sig från den ekonomiska nedgången som följde efter krisen.
För att undvika liknande kriser i framtiden har regeringar och centralbanker vidtagit en rad åtgärder för att stärka regleringen av finansmarknaden och minska risken för instabilitet. En av de största åtgärderna var antagandet av Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act 2010 i USA, som syftar till att reglera finansmarknaden och skydda konsumenterna.
Andra länder har också infört liknande regleringar. EU har infört MiFID II, en lagstiftning som syftar till att öka transparensen på finansmarknaden och förhindra missbruk av marknadsinformation. Andra regleringar inkluderar Basel III, som syftar till att öka kapitalkraven på banker och minska risken för bankkrascher.
Det är också viktigt att fortsätta övervaka utlåningspraxis och öka transparensen i finansmarknaden för att undvika en framtida kris likt finanskrisen 2008. Bankerna måste ta ansvar för sina utlåningsbeslut och se till att de lånar ut pengar på ett ansvarsfullt sätt. Dessutom bör regeringar och centralbanker fortsätta att arbeta tillsammans för att övervaka den globala ekonomin och förhindra en ny kris.
Slutligen är det viktigt att också tänka på den mänskliga faktorn bakom finanskrisen. Många människor har blivit offer för den finansiella instabiliteten som uppstod efter krisen, och det är viktigt att se till att de får hjälp och stöd för att återhämta sig. Detta inkluderar inte bara de som förlorade sina arbeten eller sina hem, utan också de som kämpar med psykisk ohälsa till följd av krisen.
Just nu – Bankkraschen 2023
Nu ser vi på nytt att banker går omkull efter att tech-bolag började ta ut pengar och en bankrusning var ett faktum. Under den senaste veckan har vi sett att både Silicon Valley Bank (SVB) och Signature Bank har tagits över av de amerikanska myndigheterna, vilket i sin tur har förhindrat en konkurs. Samtidigt har kryptobanken Silvergate meddelat att de kommer att likvidera sin verksamhet. Just nu ser vi även att First Republic Bank rasar på börsen och i övrigt har den globala banksektorn dragits med ner – i synnerhet den amerikanska banksektorn.
Samtliga banker är relativt stora, exempelvis var SVB USA:s sextonde största bank vid mitten av den föregående veckan. Dock är det inga megabanker ur ett internationellt perspektiv. Det ska även tilläggas att de inte står lika centralt inom det finansiella systemet som vissa av de banker som krisade under 2008.
Svenska pensionsjätten Alecta, storägare i flera av dessa banker, har fått se sina innehav rasa, och än så länge beräknas 12 miljarder kronor ha gått upp i rök än så länge. Beloppet kan bli större beroende på den framtida utvecklingen i exempelvis First Republic Bank. Enligt Alectas vd Magnus Billing har pensionsjättens innehav i både SVB och Signature Bank blivit “värdelöst” givet att båda bankverksamheterna har tagits över av amerikanska myndigheter (receivership), det sade han till SVT.
Kan en dominoeffekt av ovanstående utlösa en ny finanskris? Svaret lär vi framöver. Under den senaste veckan har det stått klart att den schweiziska storbanken Credit Suisse haft stora svagheter inom sin interna verksamhet.
