Ekobrottsmyndigheten överklagar domen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Åklagarna menar att tingsrätten inte har prövat om utelämnande av information kan vara ett led i att vilseleda. I ett 31 sidor långt överklagande yrkar de på att Svea hovrätt, med ändring av tingsrättens dom, dömer den före detta bank-vd:n för grovt svindleri i första hand och grov marknadsmanipulation i andra hand, samt för obehörigt röjande av insiderinformation, allt i enlighet med åtalet från januari 2022.
Den 25 januari friades Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen från de två åtalspunkterna grovt svindleri, eller grov marknadsmanipulation, samt röjande av insiderinformation. Åklagarna beslutade att överklaga Stockholms tingsrätts friande dom, eftersom de inte delar tingsrättens bedömningar och slutsatser. Chefsåklagare Thomas Langrot och vice chefsåklagare Ted Murelius menar att det är svårt att hitta jämförbara mål och praxis att luta sig mot – målet är unikt.
I sitt överklagande på 31 sidor hävdar åklagarna att Birgitte Bonnesens uttalanden var direkt felaktiga och osanna. Vidare menar de att “huruvida en uppgift är vilseledande eller inte ska bedömas med utgångspunkt i den vilseleddes ställe. Ett vilseledande kan ske trots att en uppgift inte är oriktig eller osann”. Tingsrätten har inte prövat om utelämnande av information kan vara ett led i att vilseleda, anser åklagarna.
Vidare uppger åklagarna att huvudförhandlingen i tingsrätten handlade i huvudsak om vad Swedbanks interna utredningar visade, hur snarlika problemen var i jämförelse med Danske Bank, samt om bankens ledning kände till detta och undanhöll information från Finansinspektionen, bankens styrelse och marknaden.
Det återstår att se hur Svea hovrätt kommer att döma i fallet. Swedbank har tidigare fått kritik för bristande kontroll och hantering av penningtvätt och misstänkt grovt bedrägeri. Att rättegångar och överklaganden fortsätter kan vara ett sätt att öka transparens och rättvisa på finansmarknaden.
