Trycket på att hållbarhetsredovisa kommer dels från marknaden, dels från lagstiftarna, där vi sedan några år har krav på att de större företagen ska ta fram en separat hållbarhetsrapport eller inkludera hållbarhetsredovisning i förvaltningsberättelsen. Dessa krav kommer öka under kommande år och omfatta allt fler företag och verksamheter, något som också anges i det EU-direktiv om utvidgad hållbarhetsrapportering, CSRD, som kommissionen antog i april 2021. Förutom att kraven på trovärdighet ökar så blir även frågan om jämförbarhet mellan företags hållbarhetsredovisning viktigare. Men egentligen borde det vara en självklarhet för varje seriös ekonom att vilja sammanställa och rapportera verksamhetens miljö- och klimatpåverkan på ett systematiskt och rättvisande sätt, då miljön är våra allra viktigaste och ändliga resurs.

Tyvärr är hållbarhetsfrågorna sällan representerade i ledningsgruppen och hållbarhetschefen delar ofta uppgiften med till exempel ett kommunikationsansvar. Därmed finns risken att hållbarhetsredovisningen inte får någon större praktisk betydelse inom organisationen och steget till så kallad greenwashing kan vara kort. Idag finns dock stora möjligheter att lyfta hållbarhetsarbetet genom en mer genomgripande och exakt finansiell rapportering av hur verksamheten belastar miljö och klimat. I detta arbete är det ekonomiavdelningen och ekonomichefen som spelar en helt avgörande roll.

Laerdal Medical är ett företag som visar vägen framåt på området. Där har man använt miljödata från europeiska Exiobase för att mäta klimatpåverkan för samtliga företagets kostnader, med olika grader av granularitet. Detta genom att matcha de värden som fastställts i miljödatabasen med uppgifter i de egna finansiella systemen, allt från till exempel åtgång av plaster i produktionen till resor och andra tjänster får nu värden på sin miljöpåverkan. Exiobase är ett europeiskt partnersamarbete mellan ett flertal universitet och forskningsinstitut och tillhandahåller dataset med olika värden på miljöpåverkan beroende på i vilket land olika varor och tjänster förbrukas, vilket har betydelse för Laerdal Medical som är verksam i många geografiska områden. Emissionsvärdena i Exiobase beräknas dessutom för varje år, data för 2021 gäller bara just i år, något som ytterligare ökar precisionen och jämförbarheten över tid. Exiobase har även API:er som medger direkt uppkoppling mot databasen när den förändras.

Genom det här nya sättet att hållbarhetsrapportera kan företaget enkelt konstatera var deras miljöpåverkan är som störst och hur trenderna ser ut. De kan också simulera hur ett affärsbeslut slår på miljön. Här börjar det bli riktigt intressant, för nu kan ledningen göra en avvägning mellan affärsmål och miljöpåverkan. Det kan låta cyniskt, men idag sker ju dessa beslut mer eller mindre utan tillgång till validerade data och blir därför lätt godtyckliga. Med validerade data blir det möjligt att sätta tydliga och trovärdiga mål för miljöpåverkan och analysera vilka åtgärder som kan minska denna och samtidigt skapa goda företagsekonomiska resultat. Detta både på en företagsövergripande nivå, total carbon footprint, och för enskilda produkter och tjänster. Därmed åstadkoms en framåtblickande uppföljning av verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv och det med data som kan vara av intresse för i princip alla i företaget.

För Laerdal Medical tog det strax under sex månader att implementera det nya arbetssättet med en hållbarhetsredovisning baserad på matchning mot miljödata från Exiobase. Merparten av det arbetet gick åt till interna diskussioner, vilket jag tror är rätt väg att gå för att en förändring av detta slag ska få genomslag i organisationen. Alternativet till en hållbarhetsrapportering byggd på finansiell matchning av data är att välja och utföra egna beräkningar av företagets miljöbelastning. Detta tar garanterat tar längre tid och ger inte ett bättre resultat, samtidigt som man då går miste om möjligheten att simulera olika resultat och skapa avancerade beslutsunderlag. Det som däremot fortfarande behövs är en intressentdialog och väsentlighetsanalys som visar vägen för vad som ska mätas och som gör uppföljningen till en del av organisationens beslutsunderlag. När man i verksamheten lär sig mäta rätt saker, det som får störst inverkan på omvärlden, så skapas ett tydligt finansiellt språk för hållbarhetsarbetet.

Genom att få in och matcha miljödata i företagets affärssystem och finansiella beslutsstöd uppgraderas hela ekonomifunktionens betydelse i företagets hållbarhetsarbete. Med en knapptryckning kan alla få en bild av hur olika delar av företaget, såväl som hela koncernen, påverkar klimatet. Detta möjliggöra helt andra diskussioner än tidigare och medger även en framåtsyftande planering av hur företaget kan minska sitt ekologiska fotavtryck.

När allt fler företag arbetar på detta sätt kommer det få stor betydelse för vårt gemensamma arbete med att minska företagens och vår egen klimatpåverkan. För precis som i andra avseenden gäller följande även för miljö- och klimatarbetet: det är det som mäts som i slutänden också blir av.