För första gången testas ett nytt DNA-baserat vaccin mot covid-19 på friska deltagare på Karolinska Universitetssjukhuset. Vaccinet, utvecklat vid Karolinska Institutet, riktas mot flera delar av viruset för att minska sårbarheten mot muterade virus och fungera mot nya varianter. Enligt Matti Sällberg, professor vid Karolinska Institutet, kan detta vaccin ge ett bredare immunsvar och vara till hjälp för personer som har svårt att bilda antikroppar, till exempel på grund av dialys eller immunhämmande läkemedel.
De nuvarande covid-19-vaccinerna riktar sig mot spikproteiner hos viruset, som används för att infektera kroppens celler. Att bygga vaccin mot dessa proteiner är effektivt men problematiskt eftersom de lätt muterar, vilket gör vaccinet ineffektivt. Det nya vaccinet bygger på delar av spikproteiner från tre olika corona-stammar samt mot två andra delar av viruset som är mer genetiskt stabila. Detta gör att vaccinet fungerar bra mot omikron och möjligen framtida virusvarianter.
Det DNA-baserade vaccinet som testas på Karolinska Universitetssjukhuset är en innovation av Matti Sällbergs grupp vid Karolinska Institutet och stöds av EU inom OPENCORONA-projektet. Vaccinet har utvecklats under en längre period då forskning på DNA-vacciner har pågått i cirka 20 år. Matti Sällberg är också grundare och delägare i SVF Vaccines AB, som har patentsökt vaccinet.
I den pågående fas 1-studien inkluderas 16 friska vuxna i åldern 18 till 65 år. Studien genomförs vid Centrum för Kliniska Cancerstudier i Huddinge i samarbete med Medicinsk enhet Infektionssjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. Deltagarna har alla tagit sin tredje dos mRNA-vaccin inom de senaste sex månaderna. Deras hälsotillstånd och immunologiska svar följs under tre månader, inklusive veckovisa covid-tester. Enligt Soo Aleman, professor och överläkare vid Medicinsk enhet Infektionssjukdomar, är det positivt att testa denna typ av vaccin som kan ge ett bredare immunsvar och eventuellt bättre skydd mot nya varianter av covid-19.
En fördel med det DNA-baserade vaccinet är att det inte kräver lika strikt kylförvaring som mRNA-vacciner, vilka behöver förvaras i -40 grader Celsius. Däremot kräver DNA-vaccinet en elektrisk puls, kallad elektroporering, som ges till patienten omedelbart efter injektionen för att möjliggöra DNA-intag i cellkärnorna. Matti Sällberg nämner att inom OPENCORONA-projektet hardet utvecklats en speciell apparat som används i samband med injektionen av DNA-vaccinet. Denna apparat, känd som en EPSgun, ger en liten elektrisk puls. Det kan kännas som en ryckning i armen, men obehaget försvinner direkt. Deltagarnas upplevelser av denna process registreras också som en viktig del av forskningen, enligt Matti Sällberg.
mRNA- och DNA-vacciner
- Ett vaccin byggs upp av något som liknar ett virus eller annat smittämne och skapar ett minne i immunförsvaret. Det innebär träning inför ett riktigt angrepp. När kroppen infekteras av ett äkta smittämne har immunförsvaret redan ett försvar.
- mRNA-vacciner bygger i stället på mRNA-molekyler som fungerar som en mall för det som ska visas upp för immunförsvaret; ett virusprotein. Med hjälp av mallen kan cellerna tillfälligt producera virusproteinet, vilket i sin tur leder till ett immunsvar.
- DNA-vacciner fungerar nästan på samma sätt, men här är det den genetiska koden för virusproteinet som skickas in i cellkärnan för att programmera in en tillfällig massproduktion av mRNA, vilket i nästa steg ger det virusprotein som ska stimulera immunförsvaret.
- Vaccinernas mRNA eller DNA bryts ned ganska snabbt, men immunskyddet som de ger finns kvar under längre tid.