Sveriges ekonomi uppvisar tecken på svaghet under det tredje kvartalet 2023, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Bruttonationalprodukten (BNP) minskade med 0,3 procent jämfört med föregående kvartal, efter att ha sjunkit även under det andra kvartalet. Den här nedgången är säsongsjusterad och mätt i jämförelse med kvartalet innan. Förklaringen bakom den ekonomiska tillbakagången finns i lageravveckling och minskad hushållskonsumtion. Om vi kalenderkorrigerar och jämför med tredje kvartalet 2022 ser vi en ännu större nedgång på 1,4 procent.
BNP är ett nyckeltal som används för att mäta den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. Det beräknas genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser. Resultatet ger en indikation på ekonomins storlek och utveckling, och det publiceras regelbundet, i det här fallet kvartalsvis.
Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna, kommenterade den senaste utvecklingen: “BNP minskade för andra kvartalet i rad. Nedgången i ekonomin var bred men hölls tillbaka något av en stark tjänsteexport. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för femte kvartalet i rad.” Det är tydligt att ekonomin befinner sig i en svår period, och flera faktorer påverkar denna negativa trend.
Här är några nyckeluppgifter om utvecklingen under det tredje kvartalet 2023:
Hushållens konsumtion sjönk med 0,6 procent, med minskningar inom de flesta ändamål. Detta indikerar en fortsatt försiktig inställning till konsumtion från hushållens sida.
Den offentliga konsumtionen förblev oförändrad. Kommunala myndigheters konsumtionsutgifter ökade med 0,3 procent, medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,7 procent.
Lagerinvesteringarna hade en betydande negativ påverkan på BNP-utvecklingen och minskade den med 1,4 procentenheter. Det var främst minskningar av lager inom industrin som bidrog mest till nedgången.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,6 procent, med en fortsatt minskning av investeringar i bostäder. Även övriga byggnader och anläggningar påverkade negativt under kvartalet.
Exporten ökade med 1,4 procent, medan importen minskade med 1,5 procent. Detta resulterade i en positiv påverkan på BNP genom exportnettot, som ökade med 1,5 procentenheter.
Näringslivets förädlingsvärde minskade med 0,2 procent. Varuproducerande branscher sjönk med 0,8 procent medan tjänsteproducerande branscher ökade med 0,2 procent. Inom de offentliga myndigheterna minskade förädlingsvärdet med 0,6 procent.
Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med endast 0,1 procent, medan antalet arbetade timmar sjönk med 0,5 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet minskade med 0,1 procent.
Hushållens reala disponibla inkomst minskade med 0,6 procent jämfört med tredje kvartalet 2022. Detta påverkar hushållens ekonomiska situation negativt.
Den offentliga förvaltningen visade ett betydande underskott på 5,9 miljarder kronor för tredje kvartalet 2023, i kontrast till ett överskott på 10,5 miljarder under samma kvartal 2022. Detta indikerar utmaningar inom den offentliga sektorn.
Sammanfattningsvis visar SCB:s statistik att den svenska ekonomin står inför utmaningar under det tredje kvartalet 2023. Nedgången i BNP är ett oroande tecken, och det är viktigt att följa utvecklingen noggrant för att förstå de underliggande orsakerna och möjliga åtgärder som kan vidtas för att stödja ekonomin och främja tillväxt och stabilitet.
