Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,3 procent under tredje kvartalet 2024 jämfört med föregående kvartal. Den blygsamma ökningen beror framför allt på ett positivt bidrag från lagerinvesteringar, vilket dämpade effekten av en svag utrikeshandel. Jämfört med samma kvartal 2023, kalenderkorrigerat, steg BNP med 0,7 procent.
– Sveriges BNP fortsatte att utvecklas något svagare än det historiska genomsnittet, med små rörelser i flera av de centrala komponenterna i försörjningsbalansen, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.
Vad är BNP?
Bruttonationalprodukten, BNP, är ett mått som summerar värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land. BNP används för att mäta ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.
Huvudsakliga förändringar under tredje kvartalet
Hushållens konsumtion: Nästintill oförändrad. Högre utgifter för livsmedel och alkoholfria drycker motverkades av lägre konsumtion på restauranger och logitjänster.
Offentlig konsumtion: Ökade med 0,4 procent, där både kommunala och statliga konsumtionsutgifter bidrog positivt.
Lagerinvesteringar: Dessa bidrog med hela 0,6 procentenheter till BNP-tillväxten, huvudsakligen drivet av lageruppbyggnad inom industrin.
Fasta bruttoinvesteringar: Steg med 0,3 procent, med fokus på byggnader och anläggningar, medan investeringar i immateriella tillgångar samt maskiner och inventarier minskade.
Utrikeshandel: Exporten ökade med 0,6 procent medan importen steg med 1,7 procent. Nettot av export och import sänkte BNP med 0,5 procentenheter, huvudsakligen på grund av ett svagt varunetto.
Näringslivet: Förädlingsvärdet i näringslivet steg med 0,1 procent. Medan varuproducerande sektorer minskade med 1,4 procent, steg de tjänsteproducerande sektorerna med 0,9 procent. Offentliga myndigheters förädlingsvärde ökade med 0,7 procent.
Arbetsmarknaden och hushållens ekonomi
Antalet sysselsatta minskade med 0,2 procent, och de arbetade timmarna sjönk med 0,4 procent i hela ekonomin. Inom näringslivet var nedgången i arbetade timmar ännu större, 0,8 procent. Trots detta ökade arbetsproduktiviteten i näringslivet med 0,9 procent.
Hushållens reala disponibla inkomst steg med 1,9 procent jämfört med samma kvartal 2023, vilket kan indikera en viss lättnad för hushållens ekonomi i en annars utmanande tid.
Offentliga finanser
Den offentliga sektorn redovisade ett underskott på 29,2 miljarder kronor under tredje kvartalet 2024, en kraftig försämring jämfört med ett underskott på 8,1 miljarder kronor samma kvartal året innan.
Slutsats
Trots en viss uppgång i BNP står Sveriges ekonomi inför flera utmaningar. Den svaga utrikeshandeln och en negativ utveckling inom varuproducerande sektorer balanseras delvis av ökningar i lagerinvesteringar och hushållens disponibla inkomster. Den offentliga sektorns försämrade finanser blir dock en viktig punkt att bevaka framöver.
