Inflationstakten i Sverige har ökat till 12,0 procent enligt KPI i februari 2023. Detta är en uppgång från 11,7 procent i januari samma år. Livsmedelspriserna steg med 2,8 procent under månaden, vilket bidrog till ökningen i inflationstakten. Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog också till ökningen. Trots att elpriserna sjönk, ökade inflationstakten. Inflationstakten enligt KPIF, som rensar bort effekten av stigande räntekostnader, var 9,4 procent i februari. Medianförväntningen på KPIF var 9,2 procent.
Förhandeln på Stockholmsbörsen tog inga stora vändningar på siffran och förväntas just nu öppna något nedåt medan de flesta stora index just nu pekar svagt uppåt.
Priserna på livsmedel har ökat med 22,1 procent sedan samma tidpunkt föregående år, medan priserna på el sjönk under samma period. En bred prisuppgång sågs också på kläder, möbler, logi och transporttjänster. Elpriserna sjönk vilket motverkade de stigande boendekostnaderna.
Se hela rapporten från SCB här.
Det är viktigt att notera att detta är en hög inflationstakt, vilket kan ha negativ påverkan på ekonomin och hushållens köpkraft. Att livsmedelspriserna har ökat så pass mycket på ett år är oroande och kan få konsekvenser för hushållens ekonomi, särskilt för de som har lägre inkomster.
Regeringen och Riksbanken bör överväga att vidta åtgärder för att mildra effekterna av den höga inflationstakten. Detta kan inkludera ökad reglering av marknader som påverkar inflationen och ökad kommunikation med allmänheten om vad som orsakar inflationen och hur man kan hantera dess effekter.
