Allt fler får avslag på bolåneansökan

Efter Riksbankens branta räntehöjningar under året har andelen som fått avslag på sina bolåneansökningar ökat kraftigt. Under årets tre sista månader har var fjärde person blivit nekad ett bolån, visar en genomgång av jämförelsetjänsten Zmarta.

Under 2020 lanserade Zmarta en jämförelsetjänst för bolån som har gjort det möjligt för människor att jämföra och byta långivare. Nu har Zmarta gått igenom alla ansökningar som gjorts via bolåneförmedlingen under 2022. Den visar att allt fler nu fått avslag på sin bolåneansökan. Under perioden oktober till december nekades var fjärde person (25%) ett bostadslån. Det är en ökning med närmare 80 procent jämfört med snittet för de tre föregående kvartalen (se faktaruta nedan).

– Riksbankens snabba räntehöjningar i kombination med allt dyrare varor som exempelvis mat och el, har bjudit på en perfekt storm för de svenska hushållen. Nu ser vi effekten av det. Framför allt drabbar det personer med lägre inkomster där vi nu ser att fler har svårt att leva upp till bankernas KALP-kalkyler (kvar att leva på) och därför nekas ett bostadslån, säger Caroline Wedberg, privatekonom på Zmarta.

Dubbelt så höga boräntor ger mindre pengar över
Mellan maj och november har Riksbanken höjt styrräntan fyra gånger, vilket har fått räntorna på svenska bolån att stiga brant. Statliga SBAB, som bland annat ingår i Zmartas jämförelsetjänst, har exempelvis höjt 3-månadersräntan med mer än det dubbla under året – från 1,67 till 3,77 procent. För den som har ett bostadslån på 3 miljoner kronor innebär det ökade utgifter med drygt 5 000 kronor i månaden.

– Den största utgiften för många hushåll har snabbt vuxit till en jätte och det är klart att det är tufft för många att få pengarna att räcka till. Därför är det ännu viktigare att jämföra de stora utgiftsposterna som till exempel el, lån och försäkringar, säger Caroline Wedberg.

Elpriserna står för kraftigaste prisökningen
Enligt SCB är det just elpriserna som har stått för den kraftigaste prisökningen under året. Fram till och med november skrivs uppgången till 36,8 procent. Tvåa på SCB:s lista är drivmedelspriserna som ökat med 23,6 procent under samma period, följt av möbelpriserna som ökat 20,5 procent. Det sistnämnda innebär exempelvis att den som köpte en soffa för 15 000 kronor i januari fick betala 18 000 kronor för densamma i november.

Konsumentverkets nya beräkningar ger sämre KALP
Den höga inflationen har också gett avtryck i Konsumentverkets nya beräkningar för hushållens vanligaste utgifter, som blev offentliga i slutet av november. En tvåbarnsfamilj måste nu klara av att betala närmare 30 000 kronor varje månad för exempelvis mat, kläder och el. Det är en ökning med 17 procent, alltså nästan 4 400 kronor i månaden – jämfört med bara för ett år sedan. Konsumentverkets beräkningar används även av banker och låneinstitut i deras KALP-kalkyler, vilket gör det ännu svårare att få låneansökan beviljad.

Så många fick avslag på bolåneansökan 2022:

Siffrorna avser personer som har ansökt om bolån via Zmarta.