När regeringen lanserade den subventionerade anställningsformen etableringsjobb vid årsskiftet var målet att skapa över 1 000 jobb. Målet skulle bidra till att minska arbetslösheten i Sverige och möta industrins växande behov av arbetskraft. Trots högt ställda förväntningar visar en ny rapport från Ekot att endast 13 personer har fått anställning genom programmet hittills.

Industrin skriker efter arbetskraft

Industrisektorn i Sverige har ett stort behov av kvalificerad personal. Simon Petersson, biträdande avtalssekreterare på IF Metall, uttrycker oro över att etableringsjobben inte levererat enligt plan. Han påpekar att det är paradoxalt hur Sverige har hög arbetslöshet samtidigt som industrin har ett akut behov av arbetskraft.

– Jag kan inte förstå hur den här ekvationen går ihop sig faktiskt, säger Petersson till radion.

Peterssons uttalande speglar en frustration som delas av många inom industrin. Den svenska ekonomin står inför utmaningar där ökad produktion och teknologiska framsteg ställer högre krav på arbetskraft, men samtidigt står tusentals människor utan jobb.

Förhoppningar om en snöbollseffekt

På Arbetsförmedlingen, där Sofia Rooth Andersson ansvarar för etableringsjobben, hoppas man på en positiv utveckling framöver. Rooth Andersson betonar att det initialt kan vara trögt för arbetsgivare att anamma nya anställningsformer, men hon tror att när fler får upp ögonen för möjligheterna med etableringsjobben kommer det att leda till en snöbollseffekt.

– Det är inte ovanligt att nya program tar tid att få fart, säger hon. Men vi är optimistiska och tror att fler arbetsgivare snart kommer att inse fördelarna med denna anställningsform.

Regeringens stora satsning

Regeringen har avsatt 235 miljoner kronor för etableringsjobben under 2024, och målet är att öka summan till en halv miljard nästa år. Programmet är en del av en större insats för att integrera fler människor på arbetsmarknaden, särskilt de som har haft svårt att hitta jobb på traditionellt sätt.

Trots att antalet anställda hittills är långt under förväntan, verkar regeringen fast besluten att fortsätta satsningen. Etableringsjobben är ett försök att skapa långsiktiga lösningar för både arbetslösa och arbetsgivare genom att erbjuda subventionerade anställningar, där en del av lönekostnaderna täcks av staten.

En framtid i balans?

Frågan kvarstår om etableringsjobben kan bli den framgång som regeringen och Arbetsförmedlingen hoppas på. Kritiker pekar på behovet av att öka medvetenheten om programmet och göra det mer attraktivt för arbetsgivare. Samtidigt är arbetslösheten en fortsatt utmaning, och industrins behov av arbetskraft lär inte minska inom överskådlig framtid.

Om etableringsjobben kan bidra till att överbrygga denna klyfta mellan arbetslöshet och brist på arbetskraft återstår att se.