Förra året var ett kyligare år när det gäller börsintroduktioner (IPO:er) jämfört med 2022. På global nivå minskade antalet IPO:er med 8 procent och transaktionsvärdet med 33 procent jämfört med 2022. I Sverige genomfördes endast två IPO:er under 2023. Det förväntas att detta försiktiga IPO-klimat kommer att fortsätta in i 2024, men en vändning kan ske under andra halvåret.
Rådgivnings- och revisionsföretaget EY kartlägger varje kvartal genomförda IPO:er på reglerade marknader och handelsplattformar. Enligt EY Global IPO Trends 2023 genomfördes det globalt 323 IPO:er under det tredje kvartalet 2023. Det totala transaktionsvärdet var 22,2 miljarder USD, vilket är en minskning med 19 procent respektive 39 procent jämfört med samma kvartal året innan. Under hela 2023 genomfördes 1 298 IPO:er med ett totalt transaktionsvärde på 123,2 miljarder USD, vilket innebär en minskning med 8 procent respektive 33 procent jämfört med 2022.
Det finns regionala skillnader, och trots en förbättring av marknadssentimentet i västvärlden ökade aktiviteten framför allt i USA, med en ökning av antalet IPO:er med 47 procent och transaktionsvärdet med 157 procent jämfört med 2022. Nedgången på global nivå kan i stor utsträckning kopplas till Ostasien, där den avsvalnade kinesiska ekonomin ledde till 26 procent färre IPO:er och ett 44 procent lägre transaktionsvärde jämfört med föregående år. Ändå förblir Kina den största IPO-marknaden med totalt 372 IPO:er och 56,2 miljarder USD i transaktionsvärde. Sverige upplevde endast två IPO:er under 2023, betydligt färre än 2022.
– Summerar man 2023 så är det inget år att skriva hem om ur ett globalt börsnoteringsperspektiv. Jämfört med 2022 såg vi något färre IPO:er och transaktionsvärdet sjönk med ca en tredjedel – och då ska vi minnas att 2022 inte heller var ett särskilt bra år. Den enda region som har en klar tillväxt i IPO-aktivitet är USA. I nästan alla andra regioner avtar aktiviteten. Så även för Sverige, som bara hade ett fåtal noteringar under året, säger Andreas Dalhäll, partner och IPO Leader för EY i Norden och Sverige.
Vändning i Sverige att vänta först andra halvåret 2024
Även om den svenska aktiemarknaden har haft en positiv utveckling nyligen har IPO-aktiviteten inte tagit fart. Det avvaktande klimatet tros bero på det instabila makroekonomiska läget, påverkat av global politisk instabilitet och dramatiska förändringar i penningpolitiken. Detta avskräcker många företag från att gå till börsen för närvarande. Trots detta har flera företag IPO-planer men väntar på bättre förutsättningar innan de agerar.
– Det som krävs för att det ska vända är en stabilisering för att undanröja osäkerheten kring inflation och ränta. Vi bedömer att det kommer att behövas åtminstone en första räntesänkning från Federal Reserve innan noteringskandidater väljer att trycka på knappen och gå vidare med en börsnotering. Vi såg en markant ökning av intresse för börsintroduktion runt oktober förra året med flera påbörjade noteringsprocesser. Eftersom det brukar ta 9–12 månader att förbereda en börsintroduktion kommer lejonparten av dessa vara redo att noteras kring sommaren 2024 eller strax därefter, säger Andreas Dalhäll.
När IPO-aktiviteten återhämtar sig kommer det att finnas förändrade förutsättningar för företag som vill noteras. 2021 präglades av ett noteringsklimat där företag med negativa resultaträkningar men med förhoppningar om framtida vinst (så kallade förhoppningsbolag) kunde noteras till höga värderingar, särskilt inom tech-sektorn. Men med stigande räntor och dyrare kapital ställs högre krav på att företag ska vara lönsamma och ha tydliga affärsmodeller. Detta avspeglas redan i den globala IPO-statistiken från 2023, där antalet noteringar ökar inom sektorer med traditionellt sett lägre risk och stabilare kassaflöden, som industri och konsumtionsvaror, medan tech-sektorn uppvisar den största minskningen av antal noteringar.
– För att lyckas med en notering under 2024 kommer företag behöva visa på lönsamhet. Utöver det krävs en affärsmodell som knyter an till någon av de fem megatrender vi ser just nu. Dessa är de demografiska förändringarna i världen, förändrade leveranskedjor, nya former för finansiering, den gröna omställningen, samt digitalisering och AI, säger Andreas Dalhäll.
